Författarnamn: Mikael Isacson

Att välja bibelord för griftetal

Hur väljer en präst bibelord för ett griftetal? Principerna kan vara många: att utgå från den gångna söndagens texter, att växla mellan några bibelord, att välja en vers som särskilt anknyter till den avlidne. Eller så kan man kombinera dessa över tid. Hur valde präster bibelord förr? Andreas Berglin ger oss en inblick från 1700-talets […]

Att välja bibelord för griftetal Läs mer »

Recension av Why We Sing. Essays in Honour of Anders Ekenberg’s 75th birthday.

Why We Sing. Music, Word, and Liturgy in Early Christianity. Essays in Honour of Anders Ekenberg’s 75th Birthday. Carl Johan Berglund, Barbara Crostini & James A. Kelhoffer (red.). Brill 2022, 612 s. Anders Ekenberg (f. 1946) är en polyhistor. Många tidigare studenter vid Uppsala universitet och Newmaninstitutet har mött honom som lärare i Nya testamentet

Recension av Why We Sing. Essays in Honour of Anders Ekenberg’s 75th birthday. Läs mer »

Huvudgudstjänst. Ett instrumentellt eller innehållsligt begrepp?

Uppsats i Kyrkorätt, framlagd vid Fjellstedtska skolan/Johannelunds teologiska högskola i mars 2023. Uppsatsen som PDF. Huvudgudstjänst är ett centralt begrepp i den kyrkorättsliga regleringen av Svenska kyrkans gudstjänstfirande. Ändå har termen inte någon entydig definition.[1] Och termen tycks användas på olika sätt i kyrkoordningen och i kyrkohandboken. Avsikten här är: I nu gällande kyrkoordning (2023)

Huvudgudstjänst. Ett instrumentellt eller innehållsligt begrepp? Läs mer »

Grund och gränser för nattvardsfirandet i Svenska kyrkan

Sammanfattning i PDF-format. ”Gör detta till min åminnelse” ”Gör detta till min åminnelse” (1 Kor 11:24, 25; Luk 22:19). Jesu uppmaning till lärjungarna är grunden till nattvardsfirandet, inte bara för Svenska kyrkan utan för alla kyrkor. I Nya testamentet finns fyra skildringar av nattvardens instiftande (Matt 26:20–29; Mark 14:17–25; Luk 2:14–23; 1 Kor 11:23–25). Redan

Grund och gränser för nattvardsfirandet i Svenska kyrkan Läs mer »

Fader vår – när får man använda den?

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2020, s. 626-628. I kyrkohandboken återges Vår Fader som enda alternativ i de utskrivna gudstjänstordningarna. Därtill noteras i de inledande anvisningarna: ”Samtliga gudstjänstordningar innefattar Herrens bön. […] Som alternativ utifrån pastorala behov i församlingen kan följande översättning av Herrens bön (”Fader vår”) användas: Fader vår […]” (s. 10). I

Fader vår – när får man använda den? Läs mer »

Kyrkohandbok för Equmeniakyrkans församlingar

Mikael Isacson. Recension av Kyrkohandbok för Equmeniakyrkans församlingar. Verbum, Stockholm, 2016. Publicerad i Stephan Borgehammar (red.) Reformaiton & Gudstjänst. Årsbok för Svenskt gudstjänstliv (2017), s. 242-246. En kyrkohandbok är som en kokbok. I en kokbok finns recept och kanske även allmänna råd om matlagning, ingredienser och redskap. Syftet – åtminstone förr – var att man skulle

Kyrkohandbok för Equmeniakyrkans församlingar Läs mer »

Prästen som liturg

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2016, s. 552-559. Bearbetning av föredrag hållet för Societas Sanctae Trinitatis maj 2016. Inte alla är lysande stjärnor på den liturgiska himlen, men alla måste behärska det grundläggande hantverket. Att vara liturg är i mångt och mycket ett hantverk som går att lära sig. Inte minst om man har

Prästen som liturg Läs mer »

Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin

Kyrkans Tidnings webbupplaga 27 maj 2016. Ärkebiskopen har svarat på Svenska Akademiens remissvar på förslaget till ny kyrkohandbok. I hennes svar – inte minst i resonemanget hur välsignelsen ska formuleras – kan man få intrycket, att det är nödvändigt att förslaget följer de ordalydelser som finns i Bibel 2000 och att det är bibelkommissionen som

Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin Läs mer »

Rulla till toppen